6.29.2013

MERMAID MOOD






dagarna fortsätter gå i något slags drömlikt tillstånd. 
det känns som att jag bara kommer upp för luft då & då, 
men att jag annars befinner mig någonstans långt under ytan. 
jag dök djupt ner då för sex månader sedan, 
~ & nu, nu har jag lärt mig andas här nere.






och just nu vill jag stanna här nere. för nere är inte ett bråddjup, 
det är en himmel omvänd. havsblå. 
tänk att det kunde vara så, tänk att djupet visade sig
vara meningen, visade sig vara nya höjder,
så fort jag accepterade det.
så fort jag fortsatte nedåt i mörkret trots rädslan.


det har kostat på dock, att hålla andan. 
jag. är. helt. slut.
jag har arbete upp över öronen, 
~ & jag älskar det jag gör. 
men jag längtar också bort. jag har både vild reslust 
och längtan efter semesterlugn. så mycket att det kliar i mig. 
men det är det här jag vill göra, så jag arbetar. 
och arbetar..






och arbetar. 
och så låtsas jag helt enkelt att jag har semester. 
även hemma. i studion. 
när jag ändå är uppe för luft i den här; 
den andra världen, den vid ytan. 
fast ibland undrar jag vilken av dem som är
mest på riktigt?



 



det är lördag & det börjar bli sent. 
någonstans är det fest men jag är inte där.
jag arbetar. många av de närmaste är iväg. semester. 
min får än så länge vara av en annan sort.
för det pågår så mycket resande ändå, fortfarande.
neråt, inåt. jag har nämligen bestämt mig för
att gå till botten med det här; 
med att finna mig själv igen.






massor av kärlek till Er.
tack för att Ni är här, ~ för trots att det är
högst sporadiskt att jag ger livstecken
ifrån mig, så är jag här. jag läser Era 
fantastiska ord och de betyder
väldigt mycket.
alltid. 


h






n°2 & 11 | ’tied down wilderness’ ankle cuffs by gold ordon
n°3 | the straw hat is vintage & the shell brim is this love warriors piece
n°5 | marrakesh dress from free people | rest is vintage
n°8 | the perfect summer nights sequin wrap | bikini : HM | 
fira’s moon star necklace got my new fave scent in a shell attached |
gold bracelet is vintage & shell cuff will be sold here
n°12 | the cutest show-off seagull ever tells a quote by storypeople
etc





6.23.2013

SEVEN




 




jag önskar allt oftare att jag kunde vara fler personer. 
ungefär sju stycken känns det som att jag skulle behöva vara. 
en som inte gör annat än att fotografera,
en som bara sover som törnrosa i beduintältet,
en som är all, all tid med vänner & familj, 
en som överdoserar böcker, film, musik & kaffe,
en som dricker på tok för mycket vin & dansar hela natten,
en som tar flyget till bali, paris, skottland & vidare,
~ & en som har all tid i världen att dokumentera allt som de
samtliga sex andra gör och berätta om det för Er, här.







 livet pågår just nu i formen av vad som känns som en gammal
svartvit film, där allt tycks vara något snabb-spolat framåt
och de senaste dagarna, sedan sist jag hann in här till Er,
känns som en dröm ungefär. suddiga gränser mellan fotografering
och fest. en färgsprakande, snurrande karusell av människor i
midsommar-kransar, höjda glas, mina fötter balanserande på höga
stegar med kameran som ständig & förlängd del av handen,
skratt till punkten av den bästa sortens smärta,  
kärlekskrigarna i arbete, de jag älskar i samma mix av
fotografering och fest, ~ & däremellan korta nätter av vila fylld
av andra drömmar; de bara inuti. med sju sorters
blommor under kudden och ett hjärta som vill spara allt;
vill ha båda sortens drömmar kvar. vill få se om filmen.




  


min midsommarhelg 2013. en midsommarnattsdröm.
vi känner nog så de flesta av oss, inbillar jag mig.
gör inte Ni? att livet går för fort, tänker jag..
det förenar oss också. och det är inte så lite vackert.
Er midsommar. hur blev den? lade Ni sju sorters
blommor under kudden? drömde Ni? kanske var Ni,
som jag, även vakna under en del av drömmarna?
jag sparade de sju i provrörs-vasen och där ska de få
stå tills de är förbi bedagade. man kan få spara
en stund på en del av drömmarna. och resten, de kan
vi väl säga att vi gör verklighet av?









kärlek till Er. 
och oändliga drömmar,

h








image n°1 | antique happy dancing man from a lovely neighbor | etc
image n°2 | gift ready for midsummer-party
image n°3 | swedish midsummer tradition : seven kinds of flowers under the pillow  
image n°4 | selfie with new favorite : thunderstruck slave ring from spell 
image n°5 | the seven kinds saved | peace sign stool : soon here
image n°6 | lite beach bracelet | vintage rings | the latest finished books | etc









6.15.2013

URBAN JUNGLE





en kombination av två dagars 
nedhuggande av högt gräs
{visserligen med jättestor köks-sax och
inte machete} och fullkomlig kollaps i
beduin-tältet {aka baldakinen}, då
myggorna fått surra, fantastiskt nog; 
bäst de vill mot nätet,
~ känner jag mig som lite av en 
urban jungle warrior.
en trött en. med stökigt hår
och ett vilt hjärta. 

jag och talangfulla,
vackra, ~ & kreativa stylisten
marie {MOhar plåtat blomster
och dukning för norska magasinet kk.
utomhus i halv stormstyrka.
med pauser bara av barfota fötter
mot deras magiska vit-mjöliga golv;
lutade till perfektion,
kaffe svart som synden och skratt
till punkten av tårar.



 



kanske är det utmaningen 
som gör tröttheten också. anspänningen.
det är väldigt svårt att fotografera utomhus,
tycker jag. och i synnerhet när molnen
far fram över himlen i vad som känns som
just ljusets hastighet; får det att skifta
mellan skarpt solljus och dov skugga på
mindre än ett kameraklick.

utomhus & mat
det är mina två hatkärlekar
när det kommer till fotografering.
så vackrast av allt med ögat,
~ & så svårt att fånga just det man ser,
det man känner & doftar.
vilka är Era största utmaningar, 
Ni som också fotograferar ?



tack för Era fullkomligt
fantastiska kommentarer senast.
som jag skrev till någon, 
det är underbart hur glädjen
liksom går runt av det Ni skriver;
hur den fördubblas
och för mig blir ännu större. 
det är så fint..
tack !


och kärlek,


h






image n°1 | zebra ballet flats | lace longhorns
image n°2 & 3 | at MO’s house | skull candles : any day : here




6.13.2013

PLACE TO BE








häromdagen stod jag i köket,
med fönstret öppet mot fågelsång & mjuk junivind. 
vatten från kranen så kall att den immar.
mäter kaffe, mäter kardemumma,
vecklar ut lilla oblekta filtret och
pang 
slår den ner i mig
som en sommarblixt vidöppet fält.
tacksamheten. 


tårarna rinner sakta, varma
och jag. börjar. skratta. 

mitt i. alldeles för mig själv.
och så måste jag vänta lite med kaffet.

måste gå in i badrummet och se om jag är kvar i..
en bit. 
om jag ser ut som det morgon-trötta yrväder,
jag just anat reflektionen av i köksfönstret.

det känns som att jag skulle kunna ha klyvts på mitten, 
som ett murket träd efter ett åskväder. 
ett som blixten hittat.
jag pratar för mig själv. ja, det måste erkännas. 
mumlar men herregud. och tack
tusen tusen tusen tack.
så plötsligt kom det.
så starkt tog det över hela mig. 










jag inser ju att jag kanske är lite galen
som berättar om det för alla möjliga, såhär.
och att det säkert finns de som tycker jag är galen, punkt.
men det spelar mig ingen roll.
jag är jag och jag har så fruktansvärt
mycket jag är tacksam för, nu,
nu när jag kan se klart. 

och det känns så viktigt att säga det också,
berätta det också.
dela även det med Er. 









sedan dess har jag åkt longboard med motor. 
en sån’ som far iväg med ett skutt och i en sån’ jäkla fart
att om man inte böjer på knäna och slappnar av,
- då ligger man med näsan i asfalten. 

jag trillade inte av. jag hade visserligen hjälm
och en stadig arm att hålla i, någon som sprang bredvid.
men jag gjorde det. jag flög fram på min barndoms gator, 
mellan parkerade bilar och blommande syren. 

sedan dess har jag sprungit ut havet,
med alla kläderna på och kastat mig i. 
till en elvaårings förtjusta skrik och en pappa morfars
förvånade ansikte ovanför strandrågen. 
för ett barns 
Du gjorde det, honey!’ 
och för ett barn långt inuti.
för en ny lust att förvåna mig själv. 
för tacksamheten i den till synes enkla,
men så svindlande, insikten av att

jag är här nu.
jag är tillbaka. 






’sedan dess’
har musik till sig också.








och så har det mer kärlek,


h






6.10.2013

SACRED GEOMETRY






jag drömde i natt att jag stod på ett museum. 
barfota på kallt marmorgolv, 
i en elfenbens-färgad lång spetsklänning
som rörde sig lätt mot mina anklar, 
som om genom en bris från någonstans.
det doftade sten, sådär som i gamla kyrkor,
stearinljus och utbrända tändstickor.

jag stod framför en enorm målning.
nära, nära,
allt var bara färger med flytande gränser
och jag blinkade och blinkade strävt,
det var det enda ljud som hördes.
klipp klipp med trötta ögonlock.

så backade jag sakta bakåt. 
försiktigt i sakta versmått; 
tår sedan häl mot sten. 
den skira klänningen rörde sig sakta, 
från sida till sida med rörelserna. 
som en sån’ där stor klocka
i ett torn, fast ljudlöst. 





det suddiga blev till prickar
med mina steg,
individuella penseldrag och 
den vaga känslan av något
slags sammanhang.

till slut stod jag med fötterna
en kyss av fladdrade varm sol på golvet,
i skuggmönster av blad från ett träd någonstans,
~ & blurret, prickarna, penseldragen;
den enorma målningen, 
var mitt ansikte.






så är mina nätter nu.
jag drömmer igen. långa & korta drömmar.
men alla med början och slut.. som förr.
som alltid förr. jag har saknat dem, mina drömmar 
och nu är det som att de får plats igen, 
i nätter omsluten av baldakinen
och med doft av blommorna från ängen utanför.


mina dagar nu är arbete,
som flyter in i varandra även dem,
fotograferingar & möten i ett blurr av
måndag och plötsligt fredag. 
men känslan. det inne i mig, som
inte nödvändigtvis syns; mitt inre liv,
det bildar de vackraste mönster 
och har fått betydelse, ett sammanhang.






jag vill bara säga till Er,
Ni som går igenom svåra grejer, 
{jag vet för att Ni skickar mig
de mest vidunderliga mail,
de där med de såriga kanterna}

att tro mig. 
tro mig just för att jag precis
kommit ut på andra sidan;

plötsligt stämmer allt. 
plötsligt faller det på plats,
~ & går med perspektiv att se mönster,
och till och med mening, i.
om Du vågar stå ensam när det blåser
utav bara helvete, istället för att
mumla i någon klunga, 
då blir Du starkare. då ser och
hittar Du Dig själv.





det finns en målning någonstans,
i ett museum med svalt marmorgolv
och doft av sten & tändstickor, 
vars blurr av turkos & benvitt, 
gråsvart & blekrosa, 
vars prickar & penseldrag
bildar Ditt ansikte.

och det är inte bara en dröm. 
tror Ni mig ?


kärlek, 
hur som helst,

h







image n°1 | flower of life etching by chad lassin
{the rest of the photos are my own};
image n°2, 3, 6 & 8 | selfies
image n°5 | my old, wise beautiful elephant,
stetson hat, scents & jewelry
image n°6 & 7 | bag : coriumi | silver bracelets : free people,
silver aperture cuff : photojojo, necklace : soul of maïa
 denim : please / cirkus | shell bracelet : bought in bali
etc 







6.05.2013

COTTON










den sista tiden har jag känt som om hela mitt huvud är invirat i,
eller möjligtvis fullt av, ~ bomull.
huvudet lite bland molnen har jag alltid haft, men nu är det mer en matthet,
som att där är något som skymmer sikten lite.
det är dagar av solsken och mina pauser är barfota i kimono & kryddträdgård. 
hjärtat är ganska lätt nu och andningen djup för det mesta,
men den där mattheten.. det blurriga. det är nytt.








en fin sa att
kanske är det nu när det svåra lägger sig,
när Du börjar slappna av.

och kanske är det så.
nu när hjärtat är just lättare och andningen djup;
när jag andas som jag igen och inte längre ett vi.
i spillror, då kommer tröttheten,
sådär som när man blir sjuk så fort man får semester. 
  







det har varit en lång process.
till viss del pågår den fortfarande,
fast den har ändrat form, 
~ & en hel del har också tagit form.

kanske är det för att jag inte just bäddat in det,
inte gjort det kantiga mjukare med fest eller ny förälskelse som flykt.
det har jag gjort tidigare när relationer tagit slut,
det är också något jag insett nu,
fast jag inte trodde ’jag var så’.
vad nu det betyder.    

sorg. besvikelse. acceptans.
insikt. förändring.

det tar på krafterna.
så kanske kan det få vara lite bomull nu, lite matthet.
lite vila. för jag har mjukare kanter nu. på insidan, mot mig själv.
det är en av förändringarna. 




 




jag tänker ofta på Er.
Ni som lämnar ord efter Er här,
~ & kanske mest av allt Ni som skickat mail under den här tiden. 
såriga mail med söndriga, råa kanter. 
jävlar vad Ni är vackra. vet Ni det?
även om många av Er är ansiktslösa för mig, 
~ & även om Ni tillsammans blir mer som
en massa, så är det inte en grå massa. 
den går i regnbågens alla färger 
och jag vet att den leder till en skatt.


äkthet gör det. mod gör det.

tack för Er. 

och mycket kärlek,


h






images from this week;
babysister e has magic hands | for real too
i make fittingly fussy light-butterflies with these 
selfportrait in a window | love my stetson
prints and lace longhorns {a few back in stock at LW}
’the twain’ | soon available as fine art poster at LW
kodak selfie | fira blouse | bloom theory camera strap
& some of the silver bracelets are free people 
etc 


© hannah lemholt photography



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...