en vecka sen’ sist

som vanligt övergår det mitt förstånd 

vart det är den där bedrägliga tiden försvinner. 

lite extra tydligt blir det när man 
mäter den med olika mojänger. 
såsom detta t.i.l.t som jag fastnade för på flickr’, 
~ & nu gör här varje torsdag. 

då går det inte att komma ifrån. 

att den vecka som bevisligen 
då måste ha passerat, 

eftersom det ju är torsdag igen,

mer känns som ett obestämt; 
men väldigt hastigt dis.

det är mycket nu. 
som man säger. 

därför är min 
things i love thursday 

i dag mera thing. singular.

& da thing är mitt nya objektiv. 

{ja, samma som jag tjatat nu om i ett par veckor}

för att när jag nu på kvällen skulle 
starta om datorn,

starta om mig 
med ett stort glas kall ramlösa,

då stod det där glaset där 
i det allra sista kvällsljuset,
~ & det var bara att klicka av en bild 
så såg till & med vår skruttdiskbänk vacker ut.

vilket skärpedjup. 
vilken mörkertålighet.* 
oh mama. 

så ja. 
jag kommer fortsätta plåga Er 
med bilder på de mest oansenliga ting. 

snart blir det bilder på spira a/w 11 också, 
som kanske kan väga upp 

bilderna på tejp & diskbänkar. 
i alla fall lite grann.



hoppas Ni mår bra ! 




♡

* mörkertolerans ? mörkerresistens?! vad säger man?! 
ah, den är bra när det är mörkt.
lite som najtgåggels.